I takt med att fler och fler lån ges ökar naturligtvis också mängden bedrägerier och invändningar därom, med stora kreditförluster som följd. Men vad gäller egentligen och vem har att bevisa vad? Anton från Observa Inkasso & Juridik förklarar mer i denna artikel.
Den som ingår avtal om penninglån är såklart skyldig att betala tillbaka det lånade beloppet i enlighet med villkoren i avtalet. Av allmänna fordringsrättsliga principer följer dock att återbetalningsskyldighet inte föreligger om det är någon annan än den påstådda låntagaren som obehörigen undertecknat avtalet om penninglån.
Vem har bevisbördan för ett påstående om att någon annan obehörigen undertecknat låneavtalet? Utgångspunkten är att bevisbördan om signaturens äkthet ligger på långivaren. Det åligger långivaren att göra det övervägande sannolikt att låntagarens underskrift är äkta och gjord av den påstådda låntagaren. Lyckas långivaren med det skiftar bevisbördan till låntagaren som har att göra det antagligt att någon annan obehörigen undertecknat avtalet.
På senare år har de klassiska papperssignaturerna alltmer blivit ersatta av digitala sådana. I domstolspraxis har det ansetts att en elektronisk underskrift med BankID får förutsättas vara gjord av den vars namn står på underskriften. Tanken är att man som långivare ska kunna känna sig trygg i att en BankID-signatur är äkta och gjord av låntagaren, under förutsättning att inga felaktigheter med BankID-tjänsten förelåg vid tillfället för underskriften.
Behöver ni hjälp med eller har frågor om något av ovanstående? Då är ni välkomna att kontakta oss på Observa Inkasso & Juridik för inledande kostnadsfri rådgivning. Ni når oss på 033-13 20 90 eller via mail på kundservice@observa.se
Bästa hälsningar,