Det finns flera olika åtgärder man kan vidta för att få betalt i ett ärende, att vidta konkursåtgärder mot motparten är en av dem. I praktiken innebär det att man inger en ansökan om konkurs mot gäldenären i ärendet. Detta är ofta ett bra tillvägagångssätt vid det fall gäldenären vill ha kvar sin verksamhet och leder till att gäldenären får incitament att prioritera din fordran och erlägga betalning i ärendet.
Förutsättningar för att inge en konkursansökan
Innan man inger en konkursansökan behöver man säkerställa så rätt förutsättningar är uppfyllda. För att förhindra att eventuella tvister kring fordran uppstår, är det bra att man inger en konkursansökan på en fastställd fordran. Därefter behöver man bevisa att svarande/gäldenär är på obestånd för att på så sätt kunna ha en grund för konkursansökan. Enligt 8§, 2 kap i Konkurslag (1987:672) så kan gäldenären anses vara insolvent inom 6 månader efter att Kronofogdemyndigheten utfärdat en utredningsrapport som påvisar att gäldenär är insolvent. Finns det ingen utredningsrapport utfärdad av Kronofogden så kan man delge gäldenären en betalningsanmaning enligt 9§, 2 kap i Konkurslag (1987:672). En betalningsanmaning enligt 9§ skall delges personligen och skall följas upp av en konkursansökan inom 21 dagar från delgivningsdatum. När förutsättningarna för konkursansökan är uppfyllda så författar man en konkursansökan och inger den till Tingsrätten.
Inleda konkursförfarande – innan konkursansökan inges
Som nämnt ovan så innebär ett konkursförfarande att man inleder med att antingen skicka ut en anmaning enligt 9§, 2 kap i Konkurslag (1987:672) till gäldenären med personlig delgivning. Eller så skickar man en anmaning enligt 8§, 2 kap i Konkurslag (1987:672). Den anmaningen behöver ej delges personligen. De två tillvägagångssätten har olika för och nackdelar.
En anmaning enligt 9§, 2 kap i Konkurslag (1987:672) behöver deles och ibland tar det tid att delge motparten vilket leder till att processen kan bli förskjuten. Fördelen är dock att man får kontakt med motparten och genom att nå uppgörelse med gäldenären kan man i många fall undvika att behöva inge själva konkursansökan. Värt att notera är att man inte bör vidta denna åtgärd på en fordran som inte är fastställd. En anmaning enligt 8§, 2 kap i Konkurslag (1987:672) kan man skicka ut till motparten utan att fordran är fastställd. Fördelen här är att man inte behöver vänta på att motparten blivit delgiven vilket innebär att man snabbare kan inge en konkursansökan. Man slipper även kostnaderna som uppstår i samband med delgivning.
Viktigt att tänka på innan konkursåtgärder vidtas
Värt att tänka på innan man vidtar konkursåtgärder är även att det enbart är ens juridiska arvode som blir en prioriterad fordran i konkursen. Hela fordran eller ärendet blir alltså inte prioriterat bara för man är den som inger själva konkursansökan. Viktigt att nämna i sammanhanget är även att man som ombud alltid behöver agera enligt god inkassosed som bland annat innebär att man som ombud inte får vidta otillbörlig påtryckning. Konkursåtgärder är kravåtgärder som omfattas av god inkassosed. Det strider därmed mot god inkassosed att inleda ett konkursförfarande genom att skicka ut en betalningsanmaning enligt 9§, 2 kap i Konkurslag (1987:672) utan att fullfölja åtgärden genom att inge en konkursansökan. På samma sätt som man inte får hota med ett betalningsföreläggande får man inte hota med en konkursansökan.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så är konkursförfarande som kravåtgärd ofta en god idé för att få ens fordran / ärende prioriterad framför andras. Dock är det precis som alla andra åtgärder som kan vidtas i ett indrivningsförfarande, viktigt att man utreder och säkerställer så rätt åtgärder vidtas i rätt tid. Våra handläggare har bred erfarenhet och spetskompetens inom företagsinkasso vilket resulterar i att du får en hög lyckandegrad i ditt ärende hos oss.
Hos oss kan du känna dig trygg med att rätt åtgärd vidtas i rätt tid.